Lönegapet mellan män och kvinnor har länge varit ett omdiskuterat ämne inom både ekonomi och arbetsmarknadspolitik. Trots framsteg inom jämställdhetsarbetet kvarstår fortfarande betydande skillnader i hur kvinnor och män ersätts för sitt arbete. Men varför har vi fortfarande ett lönegap? Och vad krävs för att vi ska nå full ekonomisk jämställdhet?
Bakgrund
Lönegapet är inget nytt fenomen. Under större delen av 1900-talet var arbetsmarknaden starkt könssegregerad. Kvinnor och män arbetade ofta i olika branscher och yrken, där mansdominerade yrken vanligtvis var bättre betalda. Kvinnor var också i stor utsträckning utestängda från högre positioner inom företag och politik.
Under efterkrigstiden skedde dock en rad förändringar, inte minst under 1960- och 1970-talet när jämställdhetsrörelsen växte sig starkare. Kvinnors tillträde till arbetsmarknaden ökade kraftigt, och flera viktiga lagar infördes som syftade till att minska diskrimineringen på arbetsplatsen. I Sverige infördes 1979 jämställdhetslagen, som bland annat stadgade lika lön för lika arbete. Trots dessa framsteg fortsatte dock lönegapet att existera, och ett flertal strukturella hinder kvarstod.
Hur ser det ut idag?
Idag har lönegapet mellan kvinnor och män minskat något, men det är långt ifrån utraderat. I Sverige var lönegapet, enligt Medlingsinstitutets rapport från 2023, ungefär 9,9 %. Det innebär att kvinnor i genomsnitt tjänar cirka 90 % av vad män gör. På global nivå är skillnaden ofta ännu större. Enligt Världsekonomiskt forum beräknas det ta över 130 år innan vi uppnår full ekonomisk jämställdhet om utvecklingen fortsätter i samma takt.
Enligt World Economic Forum kommer det att ta över 131 år att nå global jämställdhet om utvecklingen fortsätter i samma takt. Rapporten visar att 68,6 % av det globala könsgapet har stängts, men framstegen går långsamt och har stagnerat sedan pandemin. Framsteg inom områden som utbildning och hälsa går snabbare, men ekonomisk jämställdhet och politisk empowerment ligger långt efter. Utvecklingen har alltså bromsats och det krävs nu mer omfattande åtgärder för att påskynda arbetet mot full jämställdhet.
Varför finns lönegapet kvar?
Forskare och ekonomer pekar på en rad olika orsaker:
1 – Segregering på arbetsmarknaden: Kvinnor och män tenderar fortfarande att arbeta i olika sektorer och yrken. Kvinnodominerade yrken, såsom inom vård och omsorg, har generellt sett lägre löner än mansdominerade yrken inom exempelvis teknik och industri. Även inom samma sektor kan det finnas könsbaserade skillnader i vilka arbetsuppgifter eller roller som ges högre status och bättre betalt – exempelvis mellan sköterskor och läkare.
2 – Kvinnors dubbla ansvar: Många kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för obetalt arbete i hemmet, såsom hushållsarbete och barnomsorg. Detta kan leda till att kvinnor oftare än män arbetar deltid eller tar längre ledigheter, vilket påverkar deras löneutveckling och karriärmöjligheter negativt. Det kan också leda till att kvinnor som arbetar även i hemmet helt enkelt inte har lika mycket tid och ork som mannen i förhållandet att satsa på sin karriär.
3 – Förväntningar och stereotyper: Sociala normer och förväntningar på kvinnor och män påverkar också deras karriärval och förhandlingsstrategier. Studier visar att män oftare förhandlar om högre lön och befordringar, medan kvinnor kan vara mer försiktiga av rädsla för att uppfattas som ”krävande” eller ”ohörsamma”.
4 – Diskriminering: Även om det är förbjudet enligt lag förekommer fortfarande lönediskriminering. Kvinnor kan bli bedömda på ett annat sätt än män för samma arbete, vilket leder till lägre löner och sämre villkor.
Vad görs för att motverka gapet?
För att motverka lönegapet har flera åtgärder vidtagits både nationellt och internationellt. I Sverige är det obligatoriskt för arbetsgivare att genomföra lönekartläggningar varje år för att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader. Denna process är ett viktigt verktyg för att granska och synliggöra löneskillnader mellan kvinnor och män på samma arbetsplats.
Fler företag och organisationer har även börjat implementera transparenta lönesystem, där löner och lönekriterier är tydliga för alla anställda. Genom att göra löneprocessen öppen kan det bli lättare att upptäcka och rätta till diskriminerande lönesättning. Du kan läsa mer om EU:s direktiv om lönetransparens i ett av våra tidigare blogginlägg här: EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige
På global nivå driver många internationella organisationer och initiativ, såsom FN:s Kvinnor och World Economic Forum, kampanjer för att främja jämställdhet på arbetsmarknaden och minska lönegapet.
Framtiden
Hur framtiden för lönegapet är beroende av flera faktorer. En positiv utveckling är att fler länder och företag tar aktiva steg för att minska skillnaderna, inte bara genom lagstiftning utan också genom att förändra arbetsplatskulturer och uppmuntra kvinnor att söka ledande positioner.
Teknologisk utveckling, såsom automatisering och digitalisering, kan också spela en roll i att förändra arbetsmarknaden. Det finns förhoppningar om att digitala verktyg och AI kan bidra till en mer meritokratisk arbetsmiljö där kön förhoppningsvis spelar mindre roll i beslut om anställning, befordran och lönesättning.
Oavsett dessa framsteg kommer det sannolikt att krävas fortsatt insats och medvetenhet för att utjämna lönegapet helt. En förändring i sociala normer kring könsroller, samt en omvärdering av hur vi värderar olika typer av arbete, är nödvändiga steg på vägen mot full ekonomisk jämställdhet.
Trots att vi har gjort stora framsteg kvarstår betydande skillnader i hur män och kvinnor kompenseras för sitt arbete. För att helt eliminera lönegapet krävs ett fortsatt fokus på transparens, rättvisa och jämställdhetsfrämjande åtgärder, både inom arbetslivet och på samhällsnivå. Endast då kan vi nå en framtid där ekonomisk jämställdhet är en självklarhet.
