Regeringen har lagt fram ett omfattande förslag för nya 3:12 regler som föreslås träda i kraft redan den 1 januari 2026. Huvudsyftet med detta är att förenkla systemet genom att förändra de två aktuella valbara metoderna (Huvudregeln och Förenklingsregeln) med en enda, gemensam beräkningsmodell.
Denna reform kan komma att innebära stora skattemässiga konsekvenser. För att maximera din ekonomi kan det vara viktigt att förstå vem som tjänar på denna förändring, och vem som riskerar att förlora.
Vinnarna av 3:12-reformen 2026
Många mindre företagare kommer antagligen att se de nya reformerna som en tydlig förbättring för deras ekonomi. Det är främst tre grupper som kan komma att gynnas av dessa förändringar:
Företagare som använder förenklingsregeln
Det nya gränsbeloppet, som ersätter den tidigare Förenklingsregeln höjs kraftigt. Idag ligger schablonbeloppet (Förenklingsregeln) på ca. 2,75 inkomstbasbelopp, förkortat IBB. Från 2026 kommer med dessa reformer det nya grundbeloppet sättas till 4,0 IBB (vilket motsvarar ca. 322 400 kr för 2026).
En ensam ägare får ca. 100 000 kr högre utdelningsutrymme som kan beskattas med låg kapitalskatt. För småföretagare som saknar lönesumma eller inte vill ta ut höga löner är detta en välkommen nyhet.
Mindre delägare och passiva ägare.
Det nuvarande kravet på ett visst löneuttag för att få del av det lönebaserade utrymmet (Huvudregeln) slopas. Även den så kallade ”4%-spärren”, kravet på en viss ägarandel, slopas. Även delägare, eller passiva delägare, kan i teorin med denna reform få ett lönebaserat utrymme.
Företagare som planerar exit
De nya reglerna som lagts fram innebär att den så kallade karenstiden (tiden bolaget ska ha varit vilande efter aktivitet) förkortas till fyra år, till skillnad från de rådande fem åren. Detta innebär att du snabbare kan få dina andelar klassade som okvalificerade, vilket kan sänka skatten vid framtida försäljning/uttag.
Förlorarna av den föreslagna 3:12 reformen 2026
Många kan komma att glädjas åt de föreslagna reformerna, men trots förenklingarna riskerar de nya reformerna att bli en ekonomisk nackdel för många företag som idag är framgångsrika och har en god uttagsstrategi.
Företagare med högt lönebaserat utdelningsutrymme
Den största nackdelen finns i den nya beräkningen av det lönebaserade utrymmet. I den nya 3:12 modellen införs ett stort schablonlöneavdrag (ca. 645 000 kr) per delägare från företagets lönesumma, och detta är innan utrymmet beräknas. För företagare som idag maximerar huvudregeln kommer detta löneavdrag att kraftigt minska det lönebaserade utdelningsutrymmet. Om ett bolag har ett flertal delägare och en lönenivå som är måttlig kan det lönebaserade utrymmet helt försvinna.
Ägare med sparat utdelningsutrymme
Idag får outnyttjade gränsbelopp räknas upp med ränta, vilket innebär att sparat utrymme växer över tid. Denna ränteuppräkning föreslås att slopas helt om den nya reformen träder i kraft 2026. Gränsbelopp kommer inte längre att växa i realvärde. Detta riskerar att straffa dem som under lång tid byggt upp stora, sparade utrymmen.
Ägare i flera företag
Idag får man åberopa Förenklingsregeln i varje bolag man äger. Från och med 2026 får man endast tillgodoräkna ett enda grundbelopp totalt, även om man äger andelar i flera fåmansföretag. Denna begränsning minskar flexibiliteten och gör det mindre förmånligt att sprida sitt ägande över flera bolag.
Konkreta åtgärder: så planerar du inför 2026
Om de nya reglerna implementeras blir 2025 ett nyckelår. Genom att agera redan nu kan man dra nytta av de nuvarande reglerna en sista gång. Se över 2025 års löneuttag. Även om det gamla löneuttagskravet slopas, ligger 2025 års lönesumma till grund för den första beräkningen av det lönebaserade utrymmet 2026. Om du har stora sparade gränsbelopp är det nu du måste avgöra ifall det är ekonomiskt klokare att ta ut dessa med dagens 20% skatt, innan den ränteuppräkningen försvinner. Se även till att all dokumentation gällande ägarandelar, förhållanden inom koncernen och löneuttag är oklanderlig. De nya reglerna kommer att fortsatt kräva stor noggrannhet.
Artikel skriven av: Sylvester Löfström 2025-11-18
sylvester.lofstrom@studac.se
